Varje år ger sig cirka 280 000 svenska jägare ut i skogarna för att delta i den årliga älgjakten. Länsstyrelsen bestämmer hur många älgar som får skjutas i varje län. Därefter får varje jaktlag en kvot med djur. Kvoten är inte enbart uppdelad efter antal, utan även mellan vuxna djur och kalvar. Förr i tiden var älgjakt ett sätt att få kött på bordet. Korna behövde man för mjölk så det var sällan den slaktades. I dag är butikshyllorna fulla med köttprodukter och det går även att hitta älgkött. Trots detta är älgjakten populärare än någonsin på grund av upplevelsen, och möjligheten att komma ut i naturen.
En veckas gemenskap
För många är älgjakten årets höjdpunkt, en vecka i skogen borta från vardagens stress och måsten. På passet finns verkligen tid för avslappning och för att samla tankarna. Det är även en väldigt social aktivitet när jägarna samlas efter dagens pass och delar sina erfarenheter. Även innan jaktstarten träffas lagen för att se över jakttorn och annat som måste ordnas, så att allt är klart när den magiska älgjaktsveckan äntligen gryr. Tidigare var jaktlagen männens område, men antalet kvinnor som jagar har ökat. Nästan 20 000 kvinnliga jägare finns registrerade. Att kvinnliga jägare syns i media har en positiv effekt. En ny film blandar älgjakt och genusperspektiv och kommer säkert att locka ännu fler kvinnor att ta jägarexamen.
Den viktiga jakten
Det är inte enbart för köttet och nöjes skull som det bedrivs älgjakt. Älgarnas skador på skogen kostar stora belopp varje år. Jaktlagen bedriver ibland även skyddsjakt. I jakten på mat kan älgarna irra sig in i bostadsområde. Många jästa äpplen kan göra att de ibland blir aggressiva och måste avlivas. Vid trafikolyckor med skadade älgar inblandade är det jaktlagen som kallas in. Ibland får de göra eftersök på det skadade djuret i många timmar innan de kan avsluta dess lidande. Många glömmer bort att jägarna är skogens viltvårdare som även sätter ut saltstenar och har koll på hur älgstammen och de andra djuren i skogen mår.
